Inledning: Stroke är en folksjukdom som drabbar 30000 svenskar varje år. Bara i Sverige räknas stroke som en av vår tredje största folksjukdom med dödligt utgång. Därför anser vi att vetenskaplig fakta om Ischemisk stroke är en viktig del i vårt kommande yrke som röntgensjuksköterskor. Även hur datortomografi perfusion (DT-perfusion) kan vara behjälplig vid undersökning av Ischemisk stroke.Syfte: Syftet med studien är att beskriva DT-perfusion och dess betydelse för strokepatienter under och efter trombolys. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie utifrån vår frågeställning.

The purpose of this study was to investigate how patients who had undergone Hallberg's  TIA-school at Enköpings Lasarett rate their physical and mental health 18 months after participation. Another purpose was to examine whether they re-diagnosed with a TIA or suffered a stroke. The design of the quantitative study was longitudinal and descriptive. In the study 16 patients participated and to measure their mental and physical health the questionnaire SF36 was used. The results showed that none of the participants suffered a new TIA or stroke since participation in the TIA-school.

The purpose of this examination paper was to investigate relatives to stroke patients, their experiences and needs..

Bakgrund: Stroke är ett snabbt påkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessänkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lämplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlägger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen.Syfte: Syftet med den här studien är att se hur användbar Perfusions CT kan vara när det gäller misstänkt Ischemisk stroke och trombolysbehandling.Metod: Studien är en litteraturstudie där två olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes åtta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som användes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke.

När en person lever med ischemisk hjärtsjukdom, så påverkar det förutom den som har sjukdomen, också starkt dennes eller dennas partner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partners upplevelser av att leva med en person som har ischemisk hjärtsjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att ha störd nattsömn och vara känslomässigt påfrestad till bristningsgränsen: Att vara överbeskyddande och kontrollerande: Att sakna bra samarbete med sjukvårdspersonal och önska stöd i partnerrelationen: Att ha svårighet med livsstilsanpassning och längta efter det tidigare livet: Att med positiv inställning tillsammans genomföra livsstilsförändringar. Resultatet visade att partners inte blev sedda av vårdpersonal och de önskade mer kunskap om sjukdomen och professionellt stöd.

Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulärt ursprung, och är en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i världen. Den drabbade lider ofta av kvarstående funktionshinder som kan påverka hälsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. Hälsa bör därför mätas post-stroke för att utvärdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvårdspersonalen en viktig roll..

Transitorisk ischemisk attack (TIA) är en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka både omfattande funktionsnedsättning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet på recept® (FaR), är en metod som numera används i vården för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaR®, i vilken utsträckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet påverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid Piteå älvdals sjukhus på grund av TIA deltog i studien.

Stroke is one of the most common disabiliting diseases. A greater knowledge of the personal experiences after a stroke could improve the rehabilitation and the relations during the rehabilitation. The purpose with this literature review was to describe how strokepatients and their relatives experienced the consequences, rehabilitation and discharge after a stroke. This study is based on nine scientific articles and the results points out that patients and their relatives experiences can be positively influenced by participation and information..

Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007.

Stroke är en neurologisk sjukdom som medför svåra konsekvenser både för personen som genomgått stroke och för dennes närstående. Att vara närstående till någon som genomgått stroke innebär stora förändringar i livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som genomgått stroke. Fjorton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier: förlust av det liv som en gång varit; behoven hos personen som genomgått stroke kommer i första hand; osäkerhet inför framtiden; en kamp för att hantera situationen samt trots allt ser framtiden ljus ut. Det är viktigt att uppmärksamma närstående och dennes behov när en familjemedlem genomgått stroke.

Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie.

Bakgrund: Stroke är ett snabbt påkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessänkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lämplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlägger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen.Syfte: Syftet med den här studien är att se hur användbar Perfusions CT kan vara när det gäller misstänkt Ischemisk stroke och trombolysbehandling.Metod: Studien är en litteraturstudie där två olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes åtta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som användes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke.

Stroke is a widespread disease in Sweden. Nurses play a central part for those who suffer from a stroke irrespective of where in the care chain they meet. To be able to meet the patients? need of care the nurse must understand his/her lifeworld. Each and every patient is unique and the experience of being struck by a stroke depends on personality and life situation.

Stroke är i särklass en av de vanligaste sjukdomarna och många tusentals människor drabbas varje år. När det gäller omvårdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det är viktigt att de omvårdnadsinsatser som ges till patienter med stroke är individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hänsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vårdas fler och fler strokepatienter på stroke-enheter i stället för på annan vårdavdelning. En stroke-enhet är en slutenvårdsenhet som tar hand om patienter med stroke, där den specialistinriktade sjukvården drivs av ett multidisciplinärt team.

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet återstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sänkt livskvalitet.